The Wanderer

Dag 1: Parkeringen-Njallajavvre 0,8 km

Planerade för en bilsemester i Norrbotten under den sista skälvande semesterveckan med cykel, tält, hängmatta och trailrunningskor för vandring i bilen.

Det skulle regna till 15 tiden under söndagen i både Luleå och Kåbdalis som låg närmast min destination i SMHI appen så jag väntade till en bit efter lunch för avfärd. Styrde caretan mot första anhalten Kronogård fjällurskogs Naturreservat. Lyssnade på det starka sommarpratet av Alva Sparrevik som förlorade sin bror pga misshandel.

Lyssnade sen på Xavier Rudds sång Follow the sun som min vän Robert tipsade om från SVT-serien Drömlandet. Texten passade bra för mitt äventyr när jag körde via hällregn i Älvsbyn och solen tittade fram efter jag passerat Bredsel och Storforsen.

Den smala asfalterade vägen övergick till grusväg. Passerade skylten Kronogård. Sen kom jag till Kronogård Vildmark som är en camping. Fortsatte vägen framåt.

Strax efter krönet stod det en gäckande raket. Stannade till där.

Skylten berättade att 1961 inleddes svensk rymdforskning i Kronogård när de valde de nattlysande molnen som första forskningsobjekt.

Kom till vägens slut och en stor parkering.

Fanns dass och en grillplats där.

Funderade på om jag skulle cykla 7 km till en övernattningsstuga.

Eftersom jag hade en tung ryggsäck och ville laga mat snabbt valde jag närmaste rastplatsen Njallajávrre som låg endast 700 meter från parkeringen.

Leden var markerad med röda ringar runt tallarna. Den gick ner och sen uppför en ås.

Jag har lärt mig att uppskatta åsar sen Isälvsleden.

Det var bitvis svår cykling med den otympliga ryggsäcken som tryckte i nacken och mycket rötter på leden.

Kom ut på en udde med ännu mer rötter och bitvis blött. Njallajavvre bjöd på vackra vyer och solsken. Kom sen till rastplatsen med en raststuga med bänkar, bord och klotter.

Längre ut på udden fanns en ganska ny fin grillplats.

Det var dags att laga en snabb rätt. Salami-couscous kallades rätten. Jag använde ölkorv istället för salami. Det var gott med mat och en kopp te.

Hängde upp hängmattan med fin vy över sjön. Skulle hänga upp en ledbelysning på hängmattan men den hade gått sönder.

Röda bär både i träd och på marken.

En par lommar simmade över sjön med sina klagande läten.

Svanar trumpetade och några mindre sjöfåglar flög över sjön.

Fiskar slog på den stilla vattenytan.

Månen glittrade vackert i sjön. En fors eller litet vattenfall skvalade sitt vatten ner i sjön.

Satte ute länge och njöt av naturen, ljuden och färgerna som ändrades när solen dalade. När solen gick ner blev det kallare och fuktigt på marken och mina packpåsar. Bytte om till merinounderställ, vantar och balaklava för en god natts varm sömn. Kröp in i min kokong mellan träden. Jag hann bli kall om fötterna när jag bytte om. Månen lyste på andra sidan.

Dag 2: Njallajavvre-Torrfurukojan

Vaknade kl. 8 och vinden hade ökat och ven av och till i talltopparna. Hade fått snuva och tårna var fortfarande kalla.

Läste i Andreas Cervenkas bok att ojämlikhet i ett samhället skapar skillnad i livslängd, politisk instabilitet och social oro som påverkar samhällsekonomin negativt. Upplevd otrygghet från kriminalitet ökar med ökande klyftor. När jag läser de orden kraxar en kråka olycksbådande från andra sidan sjön. I ett samhälle där klyftorna är mest synliga i form av dyra kläder, smycken och bilar drabbas i högre grad av våldsbrott. En sjöfågel passerar över mig med sina kraftfulla vingslag.

En groda kväkte från andra sidan sjön på min vänstra sida. Klev upp då det var dags för frukost. Kokade vatten till en kopp te och frukostgröten. Åt gröten tillsammans med en ölkorv. Jag hörde röster i riktning mot parkeringen men såg ingen. Packade ihop mina grejer i ryggsäcken. Rösterna hördes på andra sidan sjön där leden gick. En vän ville prata så jag ringde upp honom. Han hade åkt på en båtutflykt dagen före.

Jag pratade med honom medan jag cyklade tillbaka till parkeringen.

Här är t-korsningen där den östra leden går norrut och leden tillbaka till parkeringen.

Passerade parkeringen och det fanns en till bil där. Följde skyltarna mot raststugan. Leden var ett fyrhjulingsspår.

Passerade Njallahpe en stor myr kantad med de där spetsiga granarna som jag tycker så mycket om att se.

Ett äldre slitet litet timrat vindskydd.

Skyltarna pekade mot höger men jag var så fokuserad på att följa den västra leden.

Fyrhjulingsspåret blev en enkel stig.

Leden gick uppför. Jag mötte tre renar som passerade leden.

Passerade Tuolpamyren över spänger.

Ett till av den timrade modellen på vindskydd.

En gammal silvergrå torrfura reste sig mäktigt vid vindskyddet.

En nedfallen torrfura med vackra mönster.

Ett hjärta?

Här gick det fyrhjulingsspår till höger. Jag fortsatte framåt.

Det växte massor med svamp efter leden och vid sidan om. Inga ätliga svampar vad jag känner till med min begränsade kunskap inom området.

Leden passerade vackert längs ytterligare en sjö. Kronogård har 100 sjöar, eller i alla fall 100 sjöar som ingår i fiskekortet som köps av Kronogård Vildmark.

Passerade en myr och det såg ut som om det hade byggts upp en upphöjd väg där leden gick.

Kom till Störhustjärnen och bron som går över Störhusbäcken. Började bli bekymrad då det tog så länge att färdas till kojorna. Jag fick många gånger leda cykeln längs leden. Flera gånger hade framdäcket tagit emot någon sten och bakhjulet flög upp så sadeln slog i ryggen. Som tur var flög jag inte över styret. Jag tog en dextrosol och gick ner till bäcken för att dricka av vattnet med kupad hand.

Kom äntligen till Torrfurukojan eller Furukojan.

Fanns dass och vedbod.

Jag gick in i kojan och skrev i gästboken och tog mig en tupplur.

När jag klev ut ur kojan var det gråmulet, blåsigt och det såg som om regnet skulle falla snart. Jag orkade inte cykla till Titnokkojan som låg 2,5 km från leden. Kojan kan också nås via en skogsbilväg från öster med ca 600-700 meter vandring. Cyklade tillbaka och följde skyltarna till vänster och fyrhjulingsspåret.

Passerade ett lite större vindskydd med grillplats av modernare årgång.

Leden hade flera blöthål.

Här fortsätter leden på den östra sidan och skulle ansluta till min övernattningsplats. Jag fortsatte fyrhjulingsspåret som gick västerut.

Nu var jag tillbaka där leden vek av och jag cyklade framåt. Ångrade dock inte den otroligt vackra naturen. Den västra leden passar för vandring och fyrhjulingsspåret passar bra för cykling.

Kom ifatt två vandrare och kvinnan blev rädd när en galen cyklist med skägg kom ifatt dem. De var de som vandrade runt sjön när jag åt frukost. De hade gått upp på berget med utsiktsplatsen. Jag bad om ursäkt att jag skrämde dem för det var inte meningen. Kvinnan tyckte inte att jag var så farlig.

Kom till bilen och tog ut grejer så jag kunde laga sen lunch vid grillplatsen. Jag var riktigt hungrig. Åt några ölkorvar och drack vatten med resorb. Lagade rotmos med torkad lök tillsammans med tonfisk och röd pesto. det började falla ett lätt regn. Funderade på om jag skulle köra till Titnokkojan för övernattning men jag ville till campingen på Hotell Storforsen så kunde jag få duscha mig varm och ha nära till tältplatsen. Körde till Kåbdalis för att tanka. Butiken var stängd men det gick att låsa upp dörren med mobilt BankID. Jag kom in och köpte coca cola, lakrits, chips och en alkoholfri öl. Utanför butiken satt en tysk från Nürnberg som hade hål i kylaren och lagade den med lim och väntade på att det skulle torka. Han var på väg till Nordkap med sin motorcykel. Han var sugen på att fiska men hade inte fiskespö. Jag visade mitt hopfällbara haspelspö. Jag tipsade honom om att besöka Storforsen. Han kände inte till det. Nordens högsta fors med 82 meters fallhöjd.

Kronogård Fjällurskogs Naturreservat var en okänd pärla för mig. Området hade otroligt vacker natur med flera mindre åsar som jag tycker om. Den västra leden bjöd på mycket vacker natur med flera sjöar, silvergråa torrfuror och riktigt grova tallar. Den leden passar för vandring och inte för cykling. Cykling passar efter fyrhjulingsspåret som inte riktigt når till Torrfurukojan och är inte lika spektakulär. Det finns mer att upptäcka som bergstoppen Rahanojavvre med utsiktsplats. Cyklade inte till Titnokkojan vars avfart låg strax söder om Störhusbäcken och 2,5 km bort. Den går även att nå från en skogsbilväg nordöst med 600-700 meter vandring. Till Kronogård fjällurskogs Naturreservat återvänder jag gärna igen men då för fortsätta utforska med vandring och övernattning i någon av kojorna. Tänk att det går att fortsätta att upptäcka fina platser och natur i Norrbotten?

Läs mer:

Vandring i Storforsens naturreservat